Är du gravid? Eftersom du har sökt dig till denna sida kanske du inte är helt glad över det faktumet? Vi vill ändå börja med att lyckönska dig. Grattis till att din kropp fungerar som den ska och till att du har förmågan att kunna ge livet vidare!
Nedanstående texter är skrivna utav en av våra medarbetare. De är ett försök att visa på att det finns hopp i din situation. För att göra det ifrågasätts vissa tankar och uppfattningar som är vanliga i dagens samhälle. Vi som driver sajten har kristna värderingar vilket innebär att vi tror att varje liv har ett värde. Var inte rädd – vår avsikt är att ge hopp, inte skuldkänslor!
Som gravid står du inför ett stort val
Vid en graviditet ställs olika värderingar och intressen mot varandra. Du måste göra avgörande och aktiva val. Hur vägs dessa intressen mot varandra? Hur kvinnans rättigheter vägs de mot fostrets läser vi ofta om i media. Men det kan även bli enorma konflikter mellan kvinnan och mannen, mellan kvinnan och hennes familj, mellan kvinnan och hennes egna planer avseende utbildning, jobb, och framtid. Ditt största val är: behålla eller göra abort? (Adoption är ett tredje alternativ som du kan läsa mer om på vår hemsida). Att säga ja till din nuvarande situation och låta konsekvenserna av att få ett barn påverka ditt liv på olika sätt kan kännas övermäktigt. Tyvärr kan du inte hoppa över själva valet – att inte välja alls innebär ju också ett val.
Vi hoppas att nedanstående texter ger dig lite nya tankar och mod! Vi finns här för att ge stöd under hela din resa.
Jag vill inte få barn för att jag inte har fått tillräckligt med kärlek själv!
När jag var ung längtade jag efter att träffa en kille som skulle älska mig. Nån snygg, skön, snäll kille. Men förhållanden var svåra! Jag försökte fånga en sån kille gång på gång. De jag verkligen tyckte om ville inte stanna. Jag undrade varför – jag var ju beredd att göra allt, till och med ha sex! Ibland blev jag ihop med killar jag bara gillade delvis i brist på bättre killar.
Så blev jag gravid. Båda visste vi att förhållandet aldrig skulle funka. Att jag blivit gravid blev med en av dem jag bara gillade lite grann var en lättnad för då gjorde det inte ens gjorde ont att göra slut. Men ekvationen var omöjlig: hur skulle jag kunna ge något till ett barn som jag själv aldrig fått, nämligen kärlek? Varifrån skulle jag ta den kärleken om det redan var minus på mitt konto innan? Barnet skulle dessutom utgöra ett hinder i mitt ständigt pågående projekt att hitta en bra kille. Vem vill bli ihop med en ensamstående förälder? Människor som möter en kvinna med stor mage vill prata om när barnet ska födas, inte höra om mammans raseri och förtvivlan. Jag kände mig helt isolerad med mina känslor. Jag skriver som det var: varje kväll i nio månaders tid grät jag mig till sömns på kvällen.
Magen som putade ut var det förhatliga ”DET”; nitlotten i livets lotteri. Men det som kom ut ur magen var ett ”DU”. Jag förstår idag att mina tankar om kärlek var helt fel. Tvärtemot mina föreställningar blev barnet en källa till kärlek som var så stor att den svämmade över alla bredder och räckte för både oss och andra. Barnet slukade inte kärlek - barnets och mitt förhållande var en källa som GAV kärlek.
Har du fått för lite kärlek?
● Alla behöver kärlek! Vem har du försökt att få kärlek av? Har personen eller personerna kunnat ge dig det du behöver?
● På vilka sätt har du försökt att få mer kärlek? Har det fungerat?
● Tror du att dina chanser att få kärlek i framtiden blir bättre om du gör abort? Om du föder barnet? På vilket sätt och varför?
Comments