Till chatten i oplanerat gravid hör det till vanligheten att kvinnor hör av sig som blivit oplanerat gravida, och som istället för att känna glädje så som förväntat så översköljs de av ambivalenta och motsägelsefulla känslor och tankar om sin graviditet. Många kvinnor berättar om hur det man trodde man längtade efter visade sig vara både skrämmande och fyllt av oro.
Man kan uppleva att det är obehagligt att tänka på att någon skall växa inuti en själv.
Man kan uppleva att det egna livet man känner till och vet någonting om nu skall bytas ut mot något nytt och osäkert. Många kvinnor drabbas av akut identitetskris så fort det visar sig att de är gravida. Frågor som "Vem blir jag nu om jag ska bli mamma?" uppstår plötsligt.
Dessa tvivel inför sin graviditet kan upplevas så starka att man överväger att göra abort. Men så fort en kvinna har tänkt den tanken så är det vanligt att hon börja intala sig att, har man väl tänkt tanken så har man inte rätt att ha barnet kvar. Vid den första negativa tanken så följer en stark självfördömelse. Det är vanligt att man tänker att man är en hemsk människa, och att det vore bättre för barnet att slippa komma till en sådan mamma som en gång har tänkt tanken “abort”.
I dessa invecklade psykologiska processer finns även ofta hormoner som spökar men vi tror inte att det går att lägga allt ansvar på hormonerna, eftersom det inte hjälper kvinnan som ofta dömer sig själv hårt och det resonemanget sällan hjälper.
Vi tror att det är viktigt att tillåta sig själv att vackla och tvivla. Att tillåta sig själv att fundera och känna efter.
Det ÄR konstigt att en annan människa ska växa inuti dig. Det får vara konstigt, märkligt och mirakulöst. Det ÄR en ny tid du går in i när du blir gravid och får barn, mycket kommer att bli annorlunda, men inte allt. Mycket kommer fortfarande att vara som vanligt. Det som hjälper är att tala om det som kommer bli annorlunda. Sätt ord på det som skrämmer och verkar osäkert. Det är ok att flippa en stund och översköljas av tvivel och oro. Det viktiga är att du har "nyktra" perioder då du kan se på sina tvivel som tillfälliga. Bara för att du tvivlar nu betyder det inte att du kommer att göra det för alltid. Det är naturligt att ställa sig frågan, vem blir jag nu när jag blir mamma, ja, det är till och med sunt. Det innebär att det finns en medvetenhet om att du nu kommer att gå in under andra förväntningar och ett annat ansvar än du tidigare haft. Det är bra att ställa sig den frågan. Att fundera på den fram och tillbaka är inte farligt och det skadar inte barnet. Det skadar inte heller barnet att tanken om att göra abort för en stund gör entre i huvudet. Det kan vara väldigt skrämmande för dig själv, att ens tänka den tanken. Låt oss tala om det istället. Låt oss sätta ord på hur vi skrämmer oss själva med våra tankar. Men låt oss också vara ärliga med att tanken i sig skadar inte barnet. Det är handlingen skadar barnet.
Vi vill också belysa att det inte bara är mammans ansvar att hon tänker tanken att göra abort, utan det ansvaret ligger mycket hos politiker, vård och samhällsklimatet i stort eftersom aborten är fri och ofta presenteras som en enkel lösning om det inte känns rätt. Det blir lite för enkelt, och det är inte konstigt att tanken kommer till en del gravida kvinnor. Man blir inte en sämre mamma för att man tänker tanken, men samhällsklimatet kring abort gör att många kvinnor upplever den första tiden i sin graviditet på detta sätt, och det anser vi är till stor del ett samhällsansvar. För om vi tänker hypotetiskt, att valmöjligheten att göra abort inte fanns, så skulle inte heller beslutsångest finnas, och skulden och skammen för att ha övervägt detta valet hade inte behövt bli så svår.
Vi på oplanerat gravid vill gärna hjälpa dig att tala om vad det innebär att bli mamma. Vi vill gärna hjälpa dig att undersöka det okända i det nya som ligger framför, vi vill gärna lyssna till vilka tankar som skrämmer dig. Du är inte ensam i att känna så, och du behöver inte alltid känna så. Oavsett om du är planerat gravid, eller oplanerat gravid så kan vi tala om det stora i att vänta barn.
Comments